Recension - Grottan i snön

"Slumpen är ingen tillfällighet" är ett synsätt som stämmer bra överens på Grottan i snön. Jag hittade den genom att leta efter en annan bok på biblioteket, och plötsligt bara håller jag i den här biografin.

Diane Perry är en kvinna som växte upp i 60-talets England. Med en oförklarlig längtan efter österlandets mystik, kunde hon vid 21 års ålder inte hålla sig längre utan sparade ihop till en resa till Indien. Genom en serie händelser hamnade hon till slut i ett Buddhistiskt kloster i nordligaste Indien, där hon bytte namn till Tenzin Palmo, avlade ett löfte som nunna och fortsatte att utforska sitt djupa intresse för Buddhism.

Problemet för henne var att hon var kvinna i en väldigt mansdominerad religion. Hon behandlades väl, men i bakgrunden fanns hela tiden attityden att hon var kvinna och därför inte hade någon större chans att nå upplysning. Frustrerad och besviken beslöt hon sig att flytta iväg till en så isolerad och avlägsen plats som möjligt, och lovar sig själv att nå upplysning i den kvinnliga kroppen, hur många livstider det än må ta. Hon hittar en grotta högt upp i ett av Himalajas berg, och där börjar hennes riktiga sökande...

Det som slår mig när jag läser Grottan i Snön är vilken otroligt viljestark och beslutsam person Tenzin Palmo är. Hon bodde fullständigt isolerad i grottan i 12 år, det gör man helt enkelt inte om det inte finns något högre som motiverar. Hon beskriver livet där väldigt detaljerat, men är sparsmakad om hennes andliga framsteg. Kanske vet hon att det är en resa som man måste göra själv, att det inte är något som kan förklaras? Med jämna mellanrum i boken dyker det ändå upp inspirerande insikter och djupare diskussioner, så det är inte bara en beskrivning över hennes liv. Till exempel denna, från en av hennes föreläsningar:
"När vi upplever något så gör vi det genom ett filter av tankar, förutfattade meningar, värderingar. Om vi till exempel träffar en människa så ser vi inte henne som hon faktiskt är. Vi ser henne i relation till vad vi tänker om henne - hur mycket vi gillar eller ogillar henne, hur mycket hon påminner om någon annan och vilka egenskaper hon har. Vi upplever henne inte som den hon är. Allt vi upplever, upplever vi på det sättet - allt vi ser, äter, hör, vidrör. Det tolkas omedelbart tillbaka mot oss själva i enlighet med våra tankar och tidigare upplevelser.

Man kan tycka att det inte spelar någon roll. Att det är oviktigt. Men vad som händer är att vi lever flera steg tillbaka från själva upplevelsen och därför reagerar vi allt mer genom betingade reflexer och blir robotlika. Vi blir som datorer. Någon 'trycker på våra knappar', som det så passande heter, och ut kommer den betingade reflexen."
En stor del av boken tillägnas hennes kamp för kvinnans rätt till upplysning och andlig jämställdhet. Efter hennes år i grottan reste hon nämligen runt över världen och samlade in pengar till uppförandet av ett kvinnligt kloster, ytterligare ett tecken på hennes beslutsamhet, eftersom det krävdes enormt mycket pengar, och hon förlitade sig bara på donationer. Utan tvekan har Tenzin Palmo gjort mer för kvinnans jämställdhet inom andligheten än någon annan.

Det är en väldigt bra bok, ingen tvekan om detta. Ibland blir jag dock lite förvånad över Buddhistmunkarnas och lamornas attityd och beteende, det är som att en omognad lyser igenom deras heliga framtoning, speciellt när man läser om de många sexuella "felstegen" som händer i deras liv. Det gör mig ännu lite mer skeptisk mot att någon kan utse sig till guru och kräva absolut lydnad av sina undersåtar. Man får även läsa om en del dogmatiska tankesätt som inte riktigt rimmar med den Gudlösa religion som Buddhismen ändå anser sig vara. Personligen gör det mig ingenting, det stärker bara min inställning att man måste vända sig till essensen i läran, inte bara kasta sig in i något som under årtusenden har påverkats av människor med varierande motiv...

Sammanfattningsvis är det här en läsvärd bok med enkelt språk om en ovanlig kvinna, med ett andligt sökande som man inte kan undgå att bli imponerad av, oavsett vad man har för åsikter i ämnet. Hon har gjort något som bara en handfull människor i världen har gjort, och återvänt för att berätta om det. Läs den och låt dig inspireras att precis som Tenzin Palmo gå din egen väg i livet.

Kommentarer

  1. Oj, den lät intressant! Inte vanligt att man stöter på kvinnliga föredömen inom buddhismen. Härligt att hon samlade pengar till ett nunnekloster, det gillar jag! :)

    Malin, Ekoblogg

    www.ekoblogg.blogg.se

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

2. Rätt inställning

Att bryta vanor